Bär alla vägar till Rom?

Hàr sitter man, ofòrmògen att anvànda vara tre sista kàra bokstàver i vart kàra svenska alfabet.. Det har blivit sa pa sistone. Att vi ser allt det svenska som Kàrt.. Bastu (egentligen finskt..), blabàrspaj (sàkerligen importerat), potatis (med all sàkerhet svenskt!), Kòrsang, IKEA.. "Nejmen, làngtar grabbarna hem?!" Nejda, vi ser bara till allt gott vi har att atervanda hem till sedan! Allt som vi nu kommer att se med oppna och varldsvana ogon! 

I vilket fall ska jag utan de dar kara bokstaverna ge er en rapport harifran. Efter alla fina och varmande kommentarer (Fjàsk, saklart, utifallatt Mamma Annika fàr fòr sig att gòra verklighet av den dòr insamlingsfonden hon pratade om...) kan man ju inte gòra annat àn att ge er ànnu en làgesrapport! Innehallande nagrarader ovàssentligt pladder, samt ett par suddiga bilder.. 


Idag vaknade vi med en fràn doft i vart rum. Om det var vara "ett fax" som hade utlòst den fràna doften, eller om det var alla de klàder, prylar och pinalar som vi hàngt pa tork som doftade, àr ànnu ovisst.. men, vi gissar pa det senare. Fòr, nagot fax hade ingen av oss fatt under natten. (ett svar till parallellen med "ett fax" àterfinns i en av Robert Gustavssons sketcher, fòr den som tànker gràva djupare i detta...)

Frukosten var tidig och vi blev direkt efter den ivàgkòrda fran hostelbyggnaden. Det var nàmligen "mycket att stà i" just denna dag, och ingen fick vistas i byggnaden mellan 10.00 och 15.30. "Jippie", tànkte vi och drog med motvilliga fòtter ner mot stadens centrum. Vilka hàngvivna backpackers/turister!  High Five!

Dagen bjòd pa en kaffe, tills fiket skulle ha siesta i ett otal timmar, sedan en kaffe till (làs 2 hamburgare och 1 milkshake) pa det internationella haket McDonalds aka. Donken. Till slut, efter trevlig spràkande med Italienska park-anhàngare pa en av stadens bànkar, slog klockan 15.30 och vi atervande till Fax-/blòta pryttlar-lukten och làste varsitt kapitel i varsin bok. 

"Erik, skynda. Dom har ruskigt billiga pizzor pa europizza!", skriker Viktor i skrivande stund. 

Nu pratade jag dock just med min far i telefonen.

Far: "Blir det Pizza ikvàll eller, kanske frèn europizza?!" 
Erik: "Nej, da spricker budgeten! Vi àter bara gròt, bananer och cykelslang.". 

Fòrlat pappa. Men, Viktor och jag kollade just vara konton, och sag att vi lag langt pa plussidan. Sa, ikvàll firas med med "Europpizza". Italiensk speciallitet fòr ynka 3.00 euro. Hòr och hàpna, gott folk. Hàr finns pengar att spara!


Imorgon drar vi vidare mot Rimini, till ett hostel dàr det ryktas om "Free Internet Access". Det klingar likt Ròdtornets vàlljudande klockor i vara òron. Alltsà kommer ni antagligen fa ànnu mer av oss dàrifran! Tills dess, ha det gott i landet i norr! Med Bastu, blòbàrspaj och allt annat vad landet har att bjuda pa..

Bon Apetit!







  

Venedig àr en fin stad. Venedig àr ocksa en mycket dyr stad, varfòr vi imorgon làmnar den efter tva dagar hàr. Sa vad har vi gjort fòr trevligt? Jo vi har sett tjocka amerikaner, en kyrka, àtit dyra mackor, lagat pannkakor som inte blev kakor utan bollar, tagit romantiska promenader samt àtit en kaka som sag utsòkt god ut men dessvàrre inte hòll mattet!

det àr som sagt mycket dyrt i Venedig, och detta internetcafè ar tyvarr inget undantag. 80 kronor kostar det for en timme, vilket svider i byxan! Dàrfor ska jag fatta mig kort;

Imorgon packar vi vara vàskor och styr via motorvàgar mot Ravenna. Dàrifran blir det sedan San Marino, Rimini eller Sidney Grillis pappa. Den som lever fèr se, som det brukar heta. nu ska vi àta en billig lunch pa McDonalds, det ski bli gott. Sen skriver vi kort over en kopp cappucino, och ikvàll blir det mer pannkaksbollar och lite film.

kram pa alla och kommentera gàrna mer!
Ka Tjing!

4 skolpojkar satte kàppar i hjulet fòr oss i den lilla byn Tezze, nagra mil harifran. Nar vi glider ner fòr en backe sà hoppar de ut, helt okontrollerat. "Bonna serra, seniorita!", skriker de i kòr. Viktor tar upp kampen och hoppar av cykeln. Upp med lansen ur packningen och sàtter igang fàktningen. Nàr alla 4 barnen ligger kvidande fràn marken àr vi redo att rulla vidare.
"Ciao, ciao - Bella Notte!", menar jag och fnyser làtt àt barnen medans jag gòr en ordentlig rivstart med hojen, UTAN att nagot gàr sònder!

Med denna hàndelse och nagra mil senare var vi framme i venedig.


"Tjodeladihoo, i princip framme vid resans màl!"

Jaa, faktum àr att det var lite av kànslan man fick igàr nàr man likt en segrande kung gled in pà sin Skeppshult, raka vàgen in till Venedig. Visst, vi stannade fòr òvernattning pà fastlandet, men àndà! Venedig. Vi bàda ansàg att Ortsnamnet var hyffsat exotiskt fòr att jubla òver. Vi stannade vid vàgkanten och ropade i kòr ett fyrfalidigt leve. "Hurra, hurra, hurra, hurra!"

Dock visade det sig att det var en motorvàg vi befann oss pà, sa vi fick traska ner en nòdutgang och lyfta cyklarna òver ett antal staket, fòr att sedan cykla nàgra extra smècirklar innan vi var pà samma ruta som tidigare.. Dà blev det inga fler "Hurra", vi ville mest bara sova..


Det var allt ni behòvde veta om vàr fàrd hit.

Nu àr vi i alla fall hàr. Venedig. Fillibabba! Huruvuda staden àr oss till belàtenhet eller inte har ni sàkert listat ut.

"Det àr lite som stockholm, fast utan gator". Jaa, varfòr inte. Ersàtt hòtorget med en stor pool, och ta bort "Buttricks", sà àr likheterna inte langt ifran.




Nu tar internetaccessen slut hàr. Dom ska visst ha mer betalt fòr en kvart till. Och mig lurar dom icke!

Imorgon ska vi se om vi kan fà in lite bilder och òvrig info. Ni fàr hàlla ut tills dess!.


Ciao!

Hejsan hoppsan pa er!

For tillfàllet sitter vi pa ett svinigt dyrt "internethak" pch har endast nàgra fjuttiga minuter kvar med access till detta fantastiska nàt. Dàrfor blir det inte nàgra màrkvàrdiga utsvàvningar denna gang, utan mera rakt pa sak.

"Sàtt igang da, dummer, om du nu har sà jàdra brattom!"

Oki!

Igar trampade vi duktigt uppfor ett alpberg. Efter fyra mil och nagot tjog liter svett senare nàdde vi antligen "Der Top!". Dàretfer rullade vi i ilfart nerfor till den trevliga skidorten Val di Fiemme. Tydligen kom vi dessvàrre inte alls i ràttan tid, utan tvingades mota stàngda dorrar och kyliga snikten bade hàr och dàr. "Surt" sa ràven och Erik i kor. En gammal man pekade dock mot nàsta by, och menade att vi kunde rulla de 4 kilometerna dit pa nagon minut. Sagt och gjort; vàl framme mottes vi av en gammal italiensk piga som vi tror hette Antonia, eftersom vàldigt manga nog heter det (chansen ar sà att saga vàldigt stor att vi har ràtt!). Tanten med det vackra italienska namnet Antonia (eller vad nu hennes fina namn mà vara) arbetade pa Restaurang Stella. Pà denna "ristorante" serveras varken anklever eller plankstek, eller nagon annan mat for den delen. Dàremot erbjuds ett halvt uppvàrmt dubbelrum for 25 euro per natt och persin! "Mums fillibabba" sa vi till Antonia, och styrde sedan vara steg mot den intilliggande Pizzerian, som inte alls var en pizzeria utan en vanlig restaurang.

Denna dag har mestadels spenderats i nerforsbackar med en omvàlvande och stundtals hisnande utsikt; hoga berg och djupa raviner som tillsammans skapar en slags alp-fruktsallad version "top of the line!". Medan Viktor susade fram "i takt mà museiken" holl Erik ett litet lugnare tempo. Nej da, ni ska inte tro att han har sàmre kondition àn sin goda vàn Viktor, inte alls! i stàllet var det givetvis "cykelns fel" att det inte gick fullt sà fort idag. Tydligen begàrde den bakre bromsen om tjànstledigt efter nàgon mil, vilket gjorde att Erik inte hade mòjligheten att susa ner tillsammans med Viktor och de fyra andra polackerna (som jag tyvàrr inte hinner beràtta om hàr och nu!)

Som en liten bonus kan jag beràtta att vi nu har inhaldat en varsin ny tandborste och en gemensam tub tandkràm. Tack och lov for det!

I vanlig ordning skriver en av oss detta inlàgg (Viktor) medan den andre (Erik) làgger upp bilder i ett eget inlàgg. Effektivt och billigt! Mums!

Hòrs fràn Venedig!
Kràm!


Ps. Sidney, vi àr intressade av boene!
Ring oss 070-1706885 eller 0737005215

Så sitter jag (det vill säga Viktor, eftersom det är Viktor som skriver för tillfället och ingen annan) här framför en dator igen. Datorn stür på ett bord som i sin tur är placerat i en hostel-lobby på ett hostel i staden Bolzano (därav inläggets namn, snitisgt och logiskt va?)

Bolzano är en stad med en och annan sevärdhet, har vi hört. Hit kom vi kloockan fem i eftermiddags, efter flera timmar på olika tåg. utanför tåget blaste det kallt, så kallt, och en och annan förbipasserande alpinvånare ropade att "ni minsann gör rätt i att åka tåg nu när vintern slagit till med fulla styrkor". Det kändes bra, att höra dessa små ord från en som vet. En som har varit med förr, för det hade han minsann varit, ropade han...

Vi har ätit resterna av den goda körrfärsen som vår Salzburgsmutter Karin gjorde åt oss alldeles för någon dag sedan. Därefter har vi sett på italiensk teve samt "facebookat" som det sa fint heter...

Imorgon tänkte vi för ovanlighetens skull tämja våra cykelsadlar, och bestiga de återstående berg som skiljer oss från romantikens stad ("Trellebrorg?" Aber nichts!") Venedig. (Venedig kan tydligen även heta Venice... Ja minsann, kärt barn har ju vanligtvis fler än ett namn...)

Hoppas kvällsmaten smakade, och att ni förlåter oss för dagens tågresa!

Kramar till den som känner för det!
Vickevire

Då var det dags. Blogginlägget som vi utlovat febrilt de senaste timmarna. Ni kanske tror att vi skjutit upp det hela på grund av tidsbrist och andra prioriteringar. Jag måste meddela att ni har helt rätt.

Tänk er följande scenario; Ni beger er 173 mil söderut och landar i Österrike, närmare bestämt staden Salzburg. Där möts ni av Karin och Stefan, och allt vad det paret innebär. Dessutom guidar de er genom en underbar stad med män i höga strumpor och monokel. Inte sätter ni er då vid portalen blogg.se och slösar timmar på att forumlera ett inlägg och krydda det hela med ett antal bilder? Nicht! Istället njuter ni till fullo av omgivningen, och ser till att ladda de mentala batterierna inför de snöklädda topparna, befintliga i sydlig riktning.



Vistelsen här började storartat. Stefan vaknade klockan 06.24 den 18e Oktober år 2007 med en tanke febrilt malande i huvudet: "Grötlunk! Medevi Brunn!".. Falskt. Det var inte tanken Stefan väcktes av. "Kräftskiva!" var däremot fenomenet som hade dykt upp och förgjort hans sovmorgon. Karin blev av med sin hon också, i samma stund som Stefan hojtar högt i den mobila telefonen och ringer Doggyfabriken utanför Vadstena.

Redan samma kväll blir Stefans uppenbarelse en blivande tradition. När Thomas glider in med kräftor, Viktors granne laddar med hattar och ringer strax därefter på dörrens ringklocka och när Hasse inviger kvällen med frasen; "Skål och välkommna, även nästa år!", så förstår vi alla att vi denna afton kommer få vara med om något alldeles extra. Jag har lovat de övriga 9 deltagarna från den bjudningen att sätta broms och belägg på min historia där. Just på grund av att ni ska kunna bygga upp nyfikenhet och förväntningar till kommande års fortsatta tradition. Då mina vänner, kanske ni får vetskap om fortsättningen.

Som om kräftskiva vore allt Salzburg hade att bjuda på. Vi har med Karin och Stefans hjälp fått en enastående guidning runt, i, över och under båda gamla och nya staden. Landsbyggd har också utforskats. (Mer om det cirka 30 rader längre ner i detta inlägg.)

Om städer ska rekomenderas varmt, så kan jag med en stelfrusen hand över hjärtat, och med halsduken runt halsen rekomendera ett vintrigt Salzburg! Ett besök av rang. Att vi har snöslask, enbart några få plusgrader dagtid, samt brist på sol, det bekommer oss egentligen inte alls. Salzburgs fördelar har visat sig väga upp på stadens mentala gungbräda.

Ikväll har vi avnjutit en fullkomlig Wienersnitzel mit kartofel, till ett gott "Edelweise", samt både ätit, fotat samt diskuterat efterrätten och huruvida densamme var gräddad direkt på fat eller inte. Efter mat förflyttade vi oss tillbaka till lägenheten och inledde kvällens samkväm. TIll Eriks stora förtjusning åkte TVn igång. "Vad tusan, ser Erik bara fram emot TV på resan. Den viger han ju knappt någon tid åt hemma!", tänker då mamma Barbro.
Vad min mor då inte tagit med i beräkningar och kalkyler är att i denna region av världen har man valt att dubba allt ljud tillhörande rörlig bild till landets modersmål; tyska!


Imorgon beger sig Karin och Stefan västerut, och vi börjar ladda för alpklättring. Att alpvägarna är cirka 2000möh ser vi inte som ett så fruktansvärt skrämmande fakta. Men att snön ligger tät redan på 600möh är en faktor som trissar upp våra fjärilar i våra små snitzelfyllda magar. Men, vi ska göra det bästa av situationen och hoppas att vi är män nog att bestiga denna prövning. Amen.


Då kvarstår tre saker i detta inlägg;
- De ständigt återkommande bilder som vi ofta väljer att avsluta ett blogginlägg med.

- Den utlovade, superfräcka, videoapplikationen - Allt för att ni ska kunna få ännu mer av oss där hemma i era vardagsrum och hjärtan! Javisst, vi är båda självgoda och givmilda!

- Den lilla utsvävningen om varför Stefan startade bilen och tog oss 65 kilometer ifrån Salzburg, för att 5 minuter och 3 fotografier senare återvända till tidigare nämnd stad.

Jag ska avverka sakerna i tur och ordning, fast bakvänt.


1. Den lilla utsvävningen om varför Stefan startade bilen och tog oss 65 kilometer ifrån Salzburg, för att 5 minuter och 3 fotografier senare återvända till tidigare nämnd stad.

Samma dag som vi rullade in i Salzburg, den 17e oktober, fick Viktor en rejäl klump i magen. Klumpen uppkom 1 sekund efter att Erik langat frasen; "Viktor, din vänliga själ med enbart goda avsikter samt bra bordsskick, du har din plånbok va?" Till historien hör att Erik vanligtvis har alla värdesaker i sin styrväska. Men, nu fattades något svart och fyrkantigt.

Problemet var att frasen langades från Erik till Viktor 3 mil efter det förra fikastoppet. Var det läge att vända? Nicht! Salzburg väntade, och mörkret hade lagt sig över Österrike.

3 mil innan frasen langades från Erik till Viktor hade de två ynglingarna suttit och druckit juice och tuggat banan vid en en liten staty, på en liten kyrkogård i en ännu mindre by. Då Erik hade pratat tyska med några pensionärer i ett hus strax intill hade de antagligen tyckt väldigt synd om honom och att han berikats med begränsade språkkuinskaper. Som plåster på såren fick vi nybakta kakor och ett "Lycka till på resan!".

VIktor blev så förtjust i kakan, och Erik så förtjust i pensionärerna, att plånboken blev kvar i gräset under den lilla statyn, på den lilla kyrkogården, i den ännu mindre byn.

Jag antar att ni redan nu listat ut vår lycka när vi vid återvändandet dagen efter redan genom bilrutan ser att gräset ej är nyklippt, och att pensionärerna i staden ej är kriminella. För, där i gräset ligger den. Den lilla svarta fyrkanten, som har en så stor betydelse på Viktors och Eriks resa. Tack Ranshofen, för att du är en liten by! Och, tack Stefan för att du körde en lång sträcka!



2. Den utlovade, superfräcka, videoapplikationen - Allt för att ni ska kunna få ännu mer av oss där hemma i era vardagsrum och hjärtan! Javisst, vi är båda självgoda och givmilda!

Då var den här. Vår första videohälsning på denna blogg. Njut till fullo!



Eftersom att teknik är ett osamarbetsvilligt fenomen är det säkerligein av god idé att jag även länkar filmen till ett extern fönster, för er som inte kan avnjuta filmen direkt här på bloggen.

http://jaycut.com/mixes/preview/4653



3. De ständigt återkommande bilder som vi ofta väljer att avsluta ett blogginlägg med.







4. En bonus!

Bonusen består av en ursäkt.

"Ursäkta att jag gjorde detta blogginlägg alldeles för långt! Jag minns, Inga Beckeman, att du bad mig innan avresa att hålla inläggen korta så att man skulle orka läsa dem. Och jag minns, Johan Johansson att du gav Inga en mental "High Five", för att hon just gett mig den uppmaningen."



Över och ut!

Det tämligen fantasilösa inläggsnamnet till trots, så skall dagen genomföras i fantasins korridorer. Efter grötfrukost hos familjen Båverud, väntar nu beök pa en Red Bull-hangar samt en tur till stadens tågstation och bilmässa. Och nej, tågstationen och bilmässan har egentligen ingenting med varandra att göra, men formuleringen av förra meningen gav det intrycket. Detta ber vi om ursäkt för!

I likhet med inlägget igår, lider vi idag av tidsbrist. Hangaren väntar, men datorn finns alltid kvar. Därfor kommer den ulovade plånbokshistorien samt svar på alla underbara kommentarer först i eftermiddag!

So long, håll ut!


Ps. Här kommer den sedan länge utlovade länken till klippet med allas vår Jimmy Bölja!

Lev väl!

Österrike. Alperna. Salzburg. Det består lägesrapporten av!

Vi kom fram hit för ett par kvällar sedan, närmare bestämt just 2.

Nu ska sovas. Tidigt, precis som alltid sedan den 23e septemberg i år. Sömn är något vi båda har lärt oss uppskatta på sistone. Och inte minst snooze-funktionen på väckarklockan. 5 minuter. 10 minuter. 15 minuter.. Vips, så blev det en timma.


Vi har hunnit med båda svenska och österrikiska traditioner sedan vi landade här. Kräftskiva och "Sound Of Music", även om det nu även för oss 2 ynglingar blivit klart som korvspad att den filmen tydligen är allt annat än en tradition här i Österrike. Hollywood, mina vänner. Hollywood har vi att tacka för mycket. (Anton Larsson tänker; "Åhh, David Hasselhoff.. Min beskyddare!")


Mer info, bilder och en "bonus" ska ni få njuta av imorgon. Även en plånbokshistoria av rang!



Sov sött, alla våra unika bloggbesökare!

I nedanstaende inlagg fanns ej tid eller rum for bilder. Pga. detta bifogas de harmed separat, i en egen liten skuta. En skuta pavag mot "Drommarnas dal". Hall till godo, ungdomar och pensionarer!

Nar man suttit pa en sadel i nagra timmar hander det latt att tankarna flyger ivag, till exempel pa framtiden. I timmar kan man sitta pa denna hogst obekvama sak och tanka framtid. Nar vi lamnade Gunnar(*) och Dresden for att trampa vidare mot vara tjeckisa vanner, tankte jag dock inte pa framtiden. Istallet tankte jag pa detta blogginlagg. Om ni visste vad jag tankte, funderade och klurade. Nar vi nattade pa Hotel Formule hade jag inledningen printad i huvudet, och nar vi nasta dag kom fram till Melnik hade jag till och med lyckats skapa en riktigt lyckad jamforelse mellan mig och sveriges livsnjutare nummer 1: Steffo Thornqvist....

Men, framme i Melnik forgjordes plotsligt var tillvaro likt en blixt fran klar himmel: vi korde fel! Nu tanker ni kanske att en felkorning har och dar minsann ar nagot man far kalkylera med nar man ritar upp sin dagsetapp, men dar gar ni pa en nit. Detta vare ingen vanlig felkorning. Efter 83 kilometers underbar cykling langs Elbe och Labe(*) aterstod  en 2 mil lang etapp langs stora vagar in till Prags kungahus. Klockan var fyra, vilket innebar att vi for en gangs skull lag fore planeringen (som inte existerar), och vi firade med att kopa 2 liter Terry-Cola for 1,50 kronor samt brod och sockriga vaniljbullar till det facila priset av 15 kronor. "Nu kor vi jarnet in till city" forklarade Erik och drog ivag en mil med Viktor hack i hal. Ungefar har och nu insag vi bada att det inte ar mojligt att cykla soderut mot Prag och samtidigt se solnedgangen rakt fram. Efter att nagra rader om satan och djavulen uttryckts, hoppade vi pa nytt upp cyklarna och trampade med mottot "man ska sikta pa att vara bra" (*) ytterligare 59 kilometer tills vi sa smaningom nadde Prag. Tvi vale!

Framme i Prag mottogs vi pa Hostel Arcapay av vanlig (friendly, inte ordinary)  personal och korridorskamrater med oppna sinnen. Vi somnade, vaknade, gick pa annu en Free Tour, denna gang utan "DotCom-Chris" och lagade mat. Prag ar likt ryktet en vacker stad, som for alltid kommer finnas kvar i vara minnen. Dock av en helt annan anledning...

(Ni som inte forstod vad den sista meningen och de tre efterfoljande punkterna innebar, kan maila Viktor och fraga [email protected])

(*) ang. Gunnar
Det kandes orattvist mot saval Gunnar som er lasare, att inte narmare beskriva Gunnar. Han namndes endast tva ganger i det forra inlagget, vilket skulle kunna tolkas som att Gunnar var en helt vanlig manniska i likhet med kassorskan som vi handlade mat av idag. Men sa ar inte fallet. Gunnar ar en mycket marklig, men samtidigt undwerbar manniska. Gunnar pratar snobbig engelska med tysk brytning (fruktansvart porrigt), aker motorcykel fran Hamburg till Dresden varje dag, lat tva svenska ungdomar (Erik och Viktor) talta i hans tradgard och gav dem dessutom en utomordentligt god frukost. Dessutom ar allt Gunnar sager och pratar om konstigt, valdigt konstigt. Gunnar pratar om mataffarer alldeles i narheten, som ligger insprangda i stora berg, nya stader som inte alls ar nya, och gamal stader som ar helt nya. Han har stora tjocka kompisar som ater ost och oliver, och en flickvan som studerar geografi eftersom hon inte har nagon att aka jorden runt med. Dessutom har Gunanr en egen hemsida, som ar val vard ett besok! (http://www.kost-logis.de/)

(*) ang. Elbe vs Labe
Nar man cyklar langs Elbe, nar man snart den tjekiska gransen. dar ar det inte bara sprad och humor som andras radikalt, aven namn pa floder vilket vi fick erfara. Elbe heter alltsa Labe i Tjeckien, och tvartom om man vill se det hela ur ett mer modernt och tjckiskt perspektiv, vilket man bode gora eftersom Tjeckien inte ar mindre vard som nation an Tyskland.

(*) ang. "man ska sikta pa att vara bra"
Detta motto yttrades av en viss Jimmy, namligen Jimmy Bolja (med tva prickar over oet) i ett valkant program som sandes pa Kanal 5 for nagot ar sedan. Da jag inte vill att nagon dar ute ska kanna sig mindre vetande, lagger jag har upp en lank, dar man kan se Jimmy in action, sa att saga. Kanske kan man sedan diskutera Jimmys livssituation och livsfilosofi vid middagsbordet, under tiden som man avnjuter en god och varm ratt (varfor inte Ulf Backmans eminenta oxfile' i smordeg?, tanker jag da)?

Svar pa kommentarer:

Lisa
Jag kommer inte till dig den 14e, och du kommer inte till mig. Mycket riktigt har vi julkonsert med Motala Kammakor da (kom och se, tio for de stora och fem for de sma!), sa jag kommer upp den 16e istallet! Kan inte du och magnus komma ner till Rom och spela en fanfar nar vi cyklar in pa Roms garotr och torg istallet?

Mamma Annika
Jag lever, jag mar bra, och jag saknar er lite en smula (speciellt efter Melnik-incidenten!). Kul att farmors fest var trevlig, och hoppas du far kanonskoj pa jobbet imorgon! Oroa dig inte for kalsongerna, det finns tydligen tvattmaskin i Rom!

Simon Eriksson
Lugnt skall man ta det nar man blir pensionar, inte tidigare!

Vivi
Tack for komentaren, men vem ar Orson?

Baverud
Battre Baverud far man minsann leta efter! Synd att du sticker innan vi kommer, din lilla ratta! Ha det fint i det militara! PUSSS!

Som ni sakert vet vid det har laget, sa uppskattar vi verkligen alla kommerntarer som vi far! nar vi pa onsdag kommer till Salzburg tanker jag satta mig ner och svara pa gamla kommentarer (tex Farbror Lasses och Pelle Hes). Det finns dock nagra sjalar dar ute i trakten kring Linkoping och Vadstena (gamla larare, i religion och historia tydligen) som pratade sa fint om att hora av sig efter studenten...

Och dar satter vi stopp for ikvall, imorgon skall vi namligen upp med tuppen (kl. 07.00)!?!

Ta hand om er, och skriv kommentarer, sa hors vi ater i Salzburg!

Kramar till er alla!

Da kan man mer eller mindre konstatera att en dag i Dresden är "gjord".

8.30 ringde klockan i tältet imorse. Erik har en inspelad signal med den skickliga skadespelaren Rolf Lassgard som skriker; "Upp och hoppa Erik Backman, din tid är kommen! Nu ska vi koka gröt och skörda lin. Massor av lin!"   (Okej, en sadan signal har inte Erik pa sin telefon, men det vore gudomligt fräckt! Rolf Lassgard, om du läser detta - Ring mig pa nallen sa pratar vi igenom det tekniska!)

I vilket fall ringde klockan 8.30. Med 5-minuters-intervaller ringde den till 9.12, da vi steg upp ur tältet och in till frukosten i tältets grannhus! (Ni som anser er lite matematiska kanske nu menar att med 5-minuters-intervaller kan man inte fran 8.30 na 9.12, vilket ocksa er helt korrekt. Men, Erik och Viktors väckarklockor gar nagra minuter annorlunda, vilket förklarar saken)

Inne hos Gunnar, som bidrar med den trädgard vi bor i, bjöds vi pa en frukost av sälaln skadat slag. Mycket tillfredsstälalnde! Vi pratar skinka, färskt bröd, stekta ägg, bacon, getost, tomater i olja, NUTELLA, grönsallad, "As much coffee you like!" och en hel del ost!

Med den frukosten var vi redo att köpa en "family day ticket" för 6 euro, som med en giltighetstid pa 24 timmar tar oss runt i Dresden. Den är alltsa i skrivande stund fortfarande giltig, och säljes för 2 euro eller 8 glassar av modellen "Piggelin". Kom och köp!

I Dresden sag vi en massa byggnader, nagra kyrkor inklusive golv osv. Allt det där som hör turistandet till! Vi hittade ocksü kaffe samt en affär som salde hela sortimentet för 1 euro. Pris per produkt, ej per sortiment.

Där blev följande inhandlat;
- 2 mössor
- 1 par vantar till Erik
- En hemlig gava till hemlig person. (Nej Philip, du kommer inte fa en badring hemskickad.. tyvärr!)
- Halsduk till Viktor
- 8 engangsrakhyvlar, med 3 rakblad vardera. Detta genererar i 24 rakblad totalt.


Med det pa dagens "har gjort-lista" ansag vi oss nöjda att dra igang Trangiaköket och tillaga ekologisk pasta (köpt för 1 euro av Gunnar, mannen som äger huset vi tältar intill.) samt Carbonara-sas. Fillibabba!


Imorgon blir det, tro det eller ej, cykling! Med ett nattstopp i tält pa ännu oviss koordinat, tänkte vi ta oss mot metropolen Prag. Där stannar vi ett par nätter och ser vad staden har att bjuda pa.

Nu har landskapet blivit annat än vad ni pa östgötaslätetn är vana vid. Vacker natur med manga backar.. "Ohh, jobbigt för grabbarna!", tänker säkert ni läsare. Visst far ni självklart känna sympati och empati för och med oss. Men, saken är den att backar även gar utför. Vi ser fram emot kommande sluttningar och äventyr därtill!

Kanske att vi hör av oss fran Prag. Annars gar det visst rykten om att ni kan läsa om oss i Motalatidning med ungefär 1 veckas mellanrum, fran och med resstart till resslut.




Anna!
Skönt att jag inte körde upp skorna i onödan! Snön faller nog nite här än pa ett tag. Du kan ju frysa in lite at mig, om jag vill ha till advent sen. Bonde söker fru ska ses när chans ges!
Ha det gott, Kram.

Annika
Äppelkaka lüter gott. Men ett faktum är att Tyskland kan bjuda pa det samma om man prickar rätt pa menyn. Sa, en ska vi nog inte fälla türar! Vi ses om nagra veckor, för denan resa gar minsann undan ska ni veta!

Sydney
Kul att du följer oss, verkligen! Hoppas allt är lika bra med dig som det är med oss!
Var, när och hur i Italien bor du? Vi kommer gärna och hälsar pa och lagar mat till dig och dina anhöriga. Mat, underhallning och sömn är lite av var speciallitet!
Hälsa mamma Lotta och be om ursäkt att jag vanvardade det Italienska spraket. Det ska bli ändring nu! /Erik
Ha det bra!

Nina
Riktigt sa varmt har vi det inte. Men, vinterdäck klarar vi oss utan än sa länge i alla fall!
Ha det gott med glöggen!

Anna G
Bäst vi synar kudden nu, sa att vi kommer fram i tid! Värme later inte helt fel!
Bilder kommer när de Tyska/Tjeckiska datorerna accepoterar USB-kontakt och därmed vara kameror. I sinom tid!
Ha det fint, och ta väl hand om var kör - Som alltid!




/Över och ut.
Erik och Viktor.

Gruset har atminstone blivit asfalt. Vad staden mer har att bjuda pa tänkte vi utforska imorgon.

Kom fram till Dresden för nügra timmar sedan. Inget boende, svinkallt och trist humör.

Men, efter att försöka deala till oss ett bra pris pa ett pensionat, sü fick vi erbjudande om att tälta pa bakgarden. Prima!

Nu blir det grötkok, tysk mjölk, TP och spökhistorier i tältet.

Mer info, bilder, förslag pa aktivitet pa hemfronten osv i morgon. Kanske att vi bjuder pa nagot "extra" ocksa, (och nej, Erik har inte lovat bilder pa en av hans "helium-danser", men nagot i närheten)


Sov gott, vi hörs imorgon!

Rummet är utcheckat, städat och rent... nja, åtminstone utcheckat. Igår klockan 23.30 (det vill säga när vi vanligtvis sovit i några timmar) kom vi på att alla våra kläder luktar svett. Vi ställdes inför ett svårt val; fortsätta sova i svettlukten, eller traska sex terappor ner och betala fem euro för att låna tvättmaskinen... Då Erik snart drabbades av beslutsångest, klev Viktor ur sitt sidenlakan, rätade på ryggen och utbrast med stor pondus och välvilja att han "minsann ska se till att förgöra svettlukten!"

Om ni någon gång skulle höra att denna händelse fortlöpte på ett annat sätt, skall ni komma ihåg att det enbart är lögn. Viktor tvättade med bravur, kein Diskussion!

För tillfället har vi fullt upp med viktiga saker (väntar på att kläderna (som Viktor tvättade med bravur) ska torka), men tänker inom kort ta vårt pick och pack till närmsta S-bahn för att enkelt komma en bit ut ur Berlins mycket hårt trafikerade gator. Därefter cyklar vi mot vingårdar och varmare väder. Förhoppningsvis når vi en dator med modem när vi kommer till Dresden (vilket borde kunna ske någon gång mellan tisdag och torsdag, beroende på väder, vind och antalet vingårdar...)

Alternativ 1: Idag vaknade vi büda klockan 7 pa morgonen med den gemensamma tanken; "Jippie, morgon! Dags att ga opp och utföra ordentlig morgongymnastik! Efter gymnastiken at vi frukost före alla andra, och drog sedan ut med kikare pa stadens alla torg och tittade pa alla de turistiga saker som staden bjuder pa! Vi träffade "Stefan och Carina" vid ett rödljus. De visade sig vara ett mycket trevligt par som bosatt sig i Berlin för 3 ar sedan, da Stefan lyckades komma över en kollegas vüning och konkurera ut sin chef och därmed komma över en hel förmögenhet.
"Stefan och Carina" visade oss nagra av spotsen i Berlin som en vanlig turist aldrig skulle kunna tänkas se. Gömda parker, fik som serverar "1 negerküss och en kaffe-latte" till priset av 2 cocosbollar samt ett slags torn för TV-komunikation, som har en golfboll spättad pa sin lans.





Alternativ 2: Vi sov ut ganska länge, klev ner till frukosten senare än väntat, och slängde i oss vad vi kom över (nästan till den grad att vi sprack!) innan de plockade bort härligheterna för att förbereda kvällsmat. Sedan tog vi S-bahn in till centrum och gick pa en guidad tur. Flera timmar lang, men mer intressant än vad vi nagonsin kunde tänka oss.. "Dot.com-Chris" tog oss med pa en spännande färd genom gamla byggnader, förbi en mystisk mur och över tungt trafikerade gator.







Vilket alternativ som stämmer far ni speckulera i bäst ni vill. Ett är lögn, det andra är mindre lögn. Vi är i alla fall helnöjda med det alternativ vi "valde" och inser att det gett oss en ännu bättre bild av ett fullspäckat Berlin.


Efter att pa Schönhauser Allee ha hittat ett internetcafé som accepterar att man pluggar in sin kamera av digital modell och matar världen och punktering.blogg.se's alla läsare med lite bilder av mer och mindre bra kvalitet sa är vi büda redo att bege oss mot en omtalad restaurang och tugga i oss varsin suberb wienersnitzel med tillbehör och därmed säga tack och adjö till ett höstigt men soligt Berlin. Imorgon beger vi oss vidare pa var tur mot var högt uppsatte far; Paven. Mr. Pope.

För er som inte har var resrutt helt klart utpräglad i era huvuden; Dresden är nästa storstad pa listan. Sedan väntar Prag, Salzburg, Venedig och slutligen Rom. Däremellan en uppsjö av trevliga sma byar och städer, fulla av människor som gladligen tar emot oss med öppna armar och ger oss den kost och logi vi behöver.





Pa grund av tidigare uteblivna bilder laddas här upp en blandad kompott frün den senaste resveckan!
















Ha en härlig söndagkväll, gott folk!

Efter vistelsen pa internetcafét tog vi oss mot mataffären "Plus" och inhandlade diverse nyttigheter till var kvällsmat. Som sagt sa satsar vi hart pa den. Man far inte halla igen där inte!

Inköpslistan bestod av:
- 1 kilo potatis
- Ett paket: 1 purjolök, 1 morot, selleri
- Yoghurt (alldeles för rinnig för ändamalet)
- 2 öl vardera
- Rapsolja
- I gul och stulen lök (stals pa hostlet senare, alltsa ej i butik)


Maltiden gick lös pa cirka 80 kronor, vilket vi fann väldigt billigt! Samtalandes med andra resande ungdomar* tillagade vi denna kulinariska gryta i ett fantastiskt utrustat kök! Hallelujha!

"Frank fran Istanbul" har dock ännu inte bjudit pa sin dans, men vi hoppas den kommer..



Tack för alla kommentarer! Trevligt att läsa!

Körkortsinnehavaren; Vi njuter av varje minut. Viktor njuter av tyskar i allmänhet, Erik av tyska män i allmänhet. Frisyrer, uttal och inte minst blickarna.. Mums!

Nisse; Vi kan nästan halla med dig. Men, problemet är att vi cyklar lite för lüngt varje dag. Det blir alltid "nügra mil till", och da är det för sent för att hitta en av de fü campingarna. Mycket lättare att hitta ett billigt (lyxigt och med god frukost) hostel/hotell. MEN, tro det eller ej, vi planerar att använda tältet mera mellan Berlin - Salzburg, sanna mina ord!

Annika; Hurvida Viktors gom speglar sanningen elelr inte vill vi självklart inte avslöja. Om vi skulle skriva bokstavligt här ("Okej, det med gomen var ett skämt!") sü skulle münga förstü att i princip allt som vi skriver är ihopljuget snick-snack. Därför tar vi inte risken! Viktor blöder för fullt i skrivande stund, och han är inte ens i skick att uttala meningen; "Die Sterne, die begärt man nicht". (En gammal välbeprövad "line")

Njut av Tallin. Fira till punkt och pricka! Koppla av och lev efter konceptet; "Att leva och verka till 100%", det funkar alltid!

Vivi; Vi ska ta tillvara pü tipsen imorgon! Kan vara bra att i stridens hetta under morgondagen!

Fritids-Ulla; Tack för att du tänker pa Viktor! Erik tänker pü dig varje dag..

Kör-Lena; Ledsen att vi skrivit för lüngt. Men, vill man undvika bedragare, dü müste man gömma sig lite framför datorn. Hoppas löpningen gick bra. Skoj att du läser bloggen! Hüll ställningarna i kören, sü kommer vi tillbaka till jul sen och mimar jullütarna.
 


Ha det gott där ute, nu ska vi drömma om tyskar!


*ungdomar = Människor cirka 18 - 25 ar gamla. Vanlig eller ovanlig frisyr. Oftast relatvt raka tänder.

Vafalls, lagar de glass pa trangiaköket? Nej, men restaurangen/caf´et "Prima Vera" Serverar svindyr Appelstrudel mit glass unt sahne. Schmekt gut, aber kostet gigantische money!

En vilodag i Rostock är bättre än tre i Rottne.

Dagen skall vigas at shopping (duschcreme och underkläder) och kulturella akviviteter, inledde Viktor denna morgonkonversation, när de bada stod i duschen och skrubbade sina kroppar.

Glada och nyskubbade skred de sedan ner till stadens zentrum. Det visade sig att man fällt en mur i grannkommunen, visserligen för nagra ar sedan. Men, en mur är alltid en mur och vi försar att Rostockarna vill fira detta genom att sätta las och bom pa alla stadens butiker. Ingen mat, inga kalsonger och ingen duschcreme.

Hungriga, kalsonglösa och utan creme (duschcreme) tog vi för 1 euro och 60 cent (per person) der Pendelzug 21 minuter bort, och hamnade i Warnemünde, där de minsann firade pa helt annat vis. Här var det fyverkerier i skyn, luftballonger likasa, samt langtradarrace, pa gator och torg. Affärer öppna och fyllda med glittrande lederhosen, vilket vi tog tillvara pa och köpte ett par vardera! Perfekt för bade vardag och fest. Ett "Super klipp", som man hade annonserat pa City Gross i Mantorp.

Kalsonger, strumpor och duschcreme star dock fortfarande pa inköpslistan.

Aber, vad gjorde vi i Warnemünde?
- Erik smygfotade tyska män
- Viktor köpte en Appfelstrudel och en Latte Macchiato
- Solade i 20-gradig värme. (17-gradig)
- Dansade i kyrkan
- Erik köpte en Appfelstrudel och en Latte Macchiato
- Fotograferade golv. (Samma golv som vi dansade pa, cirka 20 kort, kanske kommer upp senare.)
- Erik genomförde sin första tyska beställning. (Appfelstrudel och en Latte Macchiato, samma som Viktor)
- Planerade vara framtida liv och hus. (Erik ska bo i ett stengods püü Djurgarden, lite herrgard, men ända mycket spröjs. Prioriteringar: Kök, badrum, sovrum samt en bra toalett och fru. Viktor tänker punsch, mycket punsch. Lite skärdgardsdoktor, men ända mycket ytor. Ytor, punsch och praliner är ledord. Gemensamt motto: Att leva och verka till 110%, sommar som vinter.)
- Vi akte hem. För samma pris som vi akte tidigare. 1 euro och 60 cent (per person). Erik fick enligt biljettklipparen inte ha fötterna pa sätet. Denna information gavs till Viktors förtjusning pa tyska. Eriks fötter förstod knappt.


Framtiden?
- Cykla till Rom
- Skaffa bra toalett och fru.
- Cykla till Waren imorgon, cirka 13 mil.
- Leta boende (nagon som har, hör av er!) 200-300 kvadrat, stockholms skärgard. Mycket Punsch.
- Leta boende i Waren.
- Köpa duschkräm i Berlin lördagkväll till tisdag.
- Fortsätta till Dresden, för att leta kalsonger och strumpor.
- Fylla pa nutellalagret.





Kanske hittar en dator i Berlin, mer info da. Lev sa gott det gar salänge.

Philip; Bald gibt es ein GPP!