En gang i min ungdom àlskade jag...
Hejsan hoppsan pa er!
For tillfàllet sitter vi pa ett svinigt dyrt "internethak" pch har endast nàgra fjuttiga minuter kvar med access till detta fantastiska nàt. Dàrfor blir det inte nàgra màrkvàrdiga utsvàvningar denna gang, utan mera rakt pa sak.
"Sàtt igang da, dummer, om du nu har sà jàdra brattom!"
Oki!
Igar trampade vi duktigt uppfor ett alpberg. Efter fyra mil och nagot tjog liter svett senare nàdde vi antligen "Der Top!". Dàretfer rullade vi i ilfart nerfor till den trevliga skidorten Val di Fiemme. Tydligen kom vi dessvàrre inte alls i ràttan tid, utan tvingades mota stàngda dorrar och kyliga snikten bade hàr och dàr. "Surt" sa ràven och Erik i kor. En gammal man pekade dock mot nàsta by, och menade att vi kunde rulla de 4 kilometerna dit pa nagon minut. Sagt och gjort; vàl framme mottes vi av en gammal italiensk piga som vi tror hette Antonia, eftersom vàldigt manga nog heter det (chansen ar sà att saga vàldigt stor att vi har ràtt!). Tanten med det vackra italienska namnet Antonia (eller vad nu hennes fina namn mà vara) arbetade pa Restaurang Stella. Pà denna "ristorante" serveras varken anklever eller plankstek, eller nagon annan mat for den delen. Dàremot erbjuds ett halvt uppvàrmt dubbelrum for 25 euro per natt och persin! "Mums fillibabba" sa vi till Antonia, och styrde sedan vara steg mot den intilliggande Pizzerian, som inte alls var en pizzeria utan en vanlig restaurang.
Denna dag har mestadels spenderats i nerforsbackar med en omvàlvande och stundtals hisnande utsikt; hoga berg och djupa raviner som tillsammans skapar en slags alp-fruktsallad version "top of the line!". Medan Viktor susade fram "i takt mà museiken" holl Erik ett litet lugnare tempo. Nej da, ni ska inte tro att han har sàmre kondition àn sin goda vàn Viktor, inte alls! i stàllet var det givetvis "cykelns fel" att det inte gick fullt sà fort idag. Tydligen begàrde den bakre bromsen om tjànstledigt efter nàgon mil, vilket gjorde att Erik inte hade mòjligheten att susa ner tillsammans med Viktor och de fyra andra polackerna (som jag tyvàrr inte hinner beràtta om hàr och nu!)
Som en liten bonus kan jag beràtta att vi nu har inhaldat en varsin ny tandborste och en gemensam tub tandkràm. Tack och lov for det!
I vanlig ordning skriver en av oss detta inlàgg (Viktor) medan den andre (Erik) làgger upp bilder i ett eget inlàgg. Effektivt och billigt! Mums!
Hòrs fràn Venedig!
Kràm!
Ps. Sidney, vi àr intressade av boene!
Ring oss 070-1706885 eller 0737005215
For tillfàllet sitter vi pa ett svinigt dyrt "internethak" pch har endast nàgra fjuttiga minuter kvar med access till detta fantastiska nàt. Dàrfor blir det inte nàgra màrkvàrdiga utsvàvningar denna gang, utan mera rakt pa sak.
"Sàtt igang da, dummer, om du nu har sà jàdra brattom!"
Oki!
Igar trampade vi duktigt uppfor ett alpberg. Efter fyra mil och nagot tjog liter svett senare nàdde vi antligen "Der Top!". Dàretfer rullade vi i ilfart nerfor till den trevliga skidorten Val di Fiemme. Tydligen kom vi dessvàrre inte alls i ràttan tid, utan tvingades mota stàngda dorrar och kyliga snikten bade hàr och dàr. "Surt" sa ràven och Erik i kor. En gammal man pekade dock mot nàsta by, och menade att vi kunde rulla de 4 kilometerna dit pa nagon minut. Sagt och gjort; vàl framme mottes vi av en gammal italiensk piga som vi tror hette Antonia, eftersom vàldigt manga nog heter det (chansen ar sà att saga vàldigt stor att vi har ràtt!). Tanten med det vackra italienska namnet Antonia (eller vad nu hennes fina namn mà vara) arbetade pa Restaurang Stella. Pà denna "ristorante" serveras varken anklever eller plankstek, eller nagon annan mat for den delen. Dàremot erbjuds ett halvt uppvàrmt dubbelrum for 25 euro per natt och persin! "Mums fillibabba" sa vi till Antonia, och styrde sedan vara steg mot den intilliggande Pizzerian, som inte alls var en pizzeria utan en vanlig restaurang.
Denna dag har mestadels spenderats i nerforsbackar med en omvàlvande och stundtals hisnande utsikt; hoga berg och djupa raviner som tillsammans skapar en slags alp-fruktsallad version "top of the line!". Medan Viktor susade fram "i takt mà museiken" holl Erik ett litet lugnare tempo. Nej da, ni ska inte tro att han har sàmre kondition àn sin goda vàn Viktor, inte alls! i stàllet var det givetvis "cykelns fel" att det inte gick fullt sà fort idag. Tydligen begàrde den bakre bromsen om tjànstledigt efter nàgon mil, vilket gjorde att Erik inte hade mòjligheten att susa ner tillsammans med Viktor och de fyra andra polackerna (som jag tyvàrr inte hinner beràtta om hàr och nu!)
Som en liten bonus kan jag beràtta att vi nu har inhaldat en varsin ny tandborste och en gemensam tub tandkràm. Tack och lov for det!
I vanlig ordning skriver en av oss detta inlàgg (Viktor) medan den andre (Erik) làgger upp bilder i ett eget inlàgg. Effektivt och billigt! Mums!
Hòrs fràn Venedig!
Kràm!
Ps. Sidney, vi àr intressade av boene!
Ring oss 070-1706885 eller 0737005215
Kommentarer
Trackback
